Om att förlåta för sin egen lyckas skull

 

heartsickness-428103_640


Enligt forskningen är lyckliga människor också storsinta människor som oftare och lättare förlåter. 
Alla har händelser och/eller människor som kan förlåtas och det är lätt att hålla kvar vid ilskan. Det kan vara skönt att ”straffa” den som sårat genom att vara arg, men vem drabbas i slutändan mest? Ibland kanske personen som sårat oss inte ens är medveten om det. Ibland kanske vi säger att vi förlåter men att vi innerst inne fortfarande håller oss kvar vid smärtan. Personen som sårat går vidare i livet och kvar står vi där med ilska, sorg, irritation och oförståelse.  Vem är det vi straffar då egentligen? Vi intalar oss att det är den som gjort oss ont, men i själva verket gör vi mest skada på oss själva. I de allra flesta fall drabbar ilskan en själv mest. Därför är förlåtelsen kanske mer för en själv än för någon annan.

Frigör dig från ilska, sorg och besvikelse genom ett förlåtelsebrev:
Testa att skriva ett förlåtelsebrev. I ett sådant skriver man till den som gjort en ledsen, besviken eller arg. Brevet ska inte skickas eller ges till mottagaren.

Skriv om hur du påverkades av händelsen. Berätta om varje känsla som du upplevde och hur det kändes att behöva uppleva dem. Beskriv om hur händelsen påverkat ditt fortsatta liv och om gånger långt efteråt när det fortsatt gjort ont, skapat ilska eller andra negativa känslor. Skriv om hur du går in i situationen och försöker uppleva den ur den andres perpektiv. Skriv om hur du velat att situationen skulle ha hanterats istället. Sen skriver du de magiska orden: Skriv om ditt eget beslut om att förlåta detta nu. Om att du kommer att gå vidare i livet, släppa alla jobbiga tankar och känslor. Kanske du till och med förstår handligen? Skriv om det! Brevet syftar till att du ska få ur dig allt du behöver för att gå vidare och när du känner att du kommit till det läget är det dags. Avsluta brevet med en sista mening: Jag förlåter dig.

 

/Tina Löfström

 

Kommentera

Forskning: Det enkla sättet att bli lycklig

woman-578429_640
Att praktisera tacksamhet har både kortsiktiga och långsiktiga effekter på hur du mår. Du blir snabbt gladare av att tänka på hur mycket fint som finns i ditt liv och efter bara några veckors övning i tacksamhet så håller effekten i sig i flera månader (även om du slutar att praktisera tacksamhet)! Har du för vana att se allt det goda i ditt liv, stort som smått? Tacksamhet är en känsla vi kan välja att ta fram. Genom att medvetet se och uppskatta både små och stora delar i ditt liv ökar du enkelt ditt eget välmående.


6 goda skäl till att praktisera tacksamhet:

Tacksamhet belyser det goda i livet
När du är tacksam har du lättare att uppskatta och se glädjen i livet. Du blir bättre på att uppmärksamma och njuta av de goda omständigheter du har.

Tacksamhet ökar din trygghet och kompetens
När du praktiserar tacksamhet har du lättare att se vad du själv åstadkommit och vad andra gjort för dig. Detta gör att du både känner dig trygg med din omgivning och kompetent inför dig själv.

Tacksamhet föder hjälpsamhet
När du är tacksam är du mer benägen att hjälpa andra, både dina nära och främlingar. Hjälpsamhet i sin tur föder tacksamhet, så det hela blir en god cirkel som påverkar många fler än dig själv.

Tacksamhet gör dig mindre materialistisk
När du är tacksam uppskattar du det du redan har i livet och värdesätter de materiella saker du redan äger. Detta gör såklart att behovet av att köpa nya saker minskar, då du inser att du redan har det bra.

Tacksamhet tar bort negativa känslor
Att vara arg, bitter, orolig och svartsjuk är svårt när du känner dig tacksam. De positiva känslorna som kommer av tacksamheten, slår helt enkelt bort de negativa.

Tacksamhet stärker sociala band
När du är tacksam över dina nära och kära, så inser du hur värdefulla de är. Detta gör i sin tur att du behandlar dem bättre, vilket stärker banden er emellan. När banden stärks kommer tacksamheten att öka desto mer och ännu en god cirkel har fötts!

 

/Tina Löfström

Kommentera

Ger du ofta till andra men känner att du aldrig får något tillbaka?

Ger du ofta till andra men känner att du aldrig får något tillbaka? Eller har du kanske en vän som ibland påtalar precis detta? Ge dig själv eller vännen något fint genom att se till att du eller denne slutar göra saker för andras skull och istället hittar lycka i att göra goda gärningar. Det finns två enkla anledningar till varför:

1. Det är oförskämt att göra saker med intentionen att du ”borde” få något i gengäld (som umgämgestid eller flytthjälp). Du kan aldrig förvänta dig att någon annan ska göra något och du kan verkligen inte räkna med det. Tänk själv hur omotiverad du skulle känna dig om du gav tillbaka en gentjänst bara för att du kände dig tvungen.

2. Du ska göra saker för din egen skull. Idag vet vi att vi blir mer lyckliga av att ge än att få, så när du gör andra en tjänst är det du som går hem med största vinsten. På ett villkor: Att du gör saker för DU vill hjälpa. Inte av tvång, skuldkänslor eller för att samla gentjänster. Hjälp för att du vill göra gott!

Så gör en god sak för dig själv: Byt vinkel. Sluta att göra saker för andras skull och gör dem bara för dig själv!

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Varför beröm kan skada barnets motivation

Mitt favoritämne inom psykologin är utan tvekan utvecklande tankesätt. Tack vare denna forskning vet vi idag att vår världsbild genomsyras av vårt sätt att se på våra egenskaper, eg. tankesätt. Bland annat har man sett att beröm kan skada motivation och självbild, vilket är en helt banbrytande ny kunskap. Tänk om mitt sätt att berömma andra människor faktiskt gör skada, fast min intention är att uppmuntra? Hemska tanke! Så var det för mig och den insikten har för alltid förändrat mitt sätt att ge beröm. Varför?

I en studie av Dweck och kollegor fick 4-åringar pussla med pussel. Barnen fick beröm för sin insats och fick därefter välja mellan att göra ett enklare pussel som de redan klarat av eller att göra ett nytt, svårt och utmanande pussel. Häpnadsväckande nog, kunde man se hur olika typer av beröm påverkade barnets sätt att agera.

watercolor-portrait-1050723_640

Barnen som fått beröm för att de var smarta (egenskap) valde gång på gång de enklare pusslen som de visste att de skulle klara av. De ville påvisa sin smarthet och kunskap och tog därför det säkra kortet till att briljera.

Barnen som fått beröm för processen (eg. strategi, ansträngning) blev förvånade över att de ens erbjöds att göra det enklare pusslet. Varför skulle någon välja att göra samma pussel igen när de kunde välja att lära sig något istället? De strävade efter att få en utmaning, att verkligen testa sina gränser och inhämta nya kunskaper.  Därför valde de det svårare pusslet.

Beröm för processen skapar ett intresse för utveckling och lärande hos barnet medan beröm för smarthet gör att barnet vill bevisa att det redan är smart. SÅ intressant och SÅ viktigt!!

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Lyckan ligger inte i myntfacket och väntar

achievement-18134_640

Pengar påverkar vår lycka till en viss gräns. Vi vet idag att den magiska gränsen för när vi slutar att få en lyckoboost av pengar är vid $75 000. Detta motsvarar en månadslön runt 50 000 SEK. Därefter gör extra kronor i plånboken ingen skillnad för leendet. Men däremot finns det inget som säger att alla som har lägre lön är mer olyckliga. Och detta har ju som bekant med att göra att vi själva kan påverka vår egen lycka i väldigt stor grad och att yttre omständigheter påverkar mindre än vi tror!

 

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera