Varför händer allt dåligt alltid mig?!

saw-790214_640

Jag hade precis lagt på telefonen och fått dagens tredje dåliga besked och höll på att bli galen av frustration. Dagen hade kantats av misslyckanden, irritationsmoment och jag fullkomlig osade av trötthet på ALLT. Jag satt en stund och tyckte synd om mig själv, klagade och ojade. Mitt i eländet hör jag mig själv utbrista ”Varför ska allt dåligt ALLTID hända mig?!”.

I en tid då jag som mest behövde en kärleksfull tröstande approach mot mig själv, tog jag alltså istället fram sågen och sågade mig själv vid fotknölarna. Jag generaliserade några enstaka händelser till att bli ett helt liv kantat av olycka. Som jag alltid drabbades av. Blev jag tröstad? Nä, snarare tvärtom.

Efter den här händelsen har jag uppmärksammat att detta beteende är ganska så vanligt. Lite varstans går folk omkring och sågar: ”Jag är som en magnet som drar till mig all skit”, ”Mitt liv är skit, det spelar ingen roll vad jag gör”. Människor som annars är trevliga och godhjärtade varelser, blir illvilliga demoner när de bemöter sig själva i svåra stunder. Saker de aldrig skulle säga till sina närmsta vänner, familj eller barn i samma situation, är okey att säga till sig själv? Varför? Vad hjälper det?

Jag tror inte på att ta fram sågen när det tufft i livet och har tack och lov inte gjort det fler gånger efter den gången. Jag tror att en mjuk, varm filt och en kopp choklad är en mycket bättre approach. Att trösta sig själv på samma sätt som man skulle tröstat sin bästa vän. Att tala med sig själv som man talat med sin kärlek om denne haft det svårt. Med ett stort inlyssnande, medkännande och trösterika ord. Med kärlek, förståelse och värme.

Livet kommer att ha kassa stunder och då vi behöver oss själva, mer än någonsin.

 

/Tina Löfström

Kommentera

Forskning: Det enkla sättet att bli lycklig

woman-578429_640
Att praktisera tacksamhet har både kortsiktiga och långsiktiga effekter på hur du mår. Du blir snabbt gladare av att tänka på hur mycket fint som finns i ditt liv och efter bara några veckors övning i tacksamhet så håller effekten i sig i flera månader (även om du slutar att praktisera tacksamhet)! Har du för vana att se allt det goda i ditt liv, stort som smått? Tacksamhet är en känsla vi kan välja att ta fram. Genom att medvetet se och uppskatta både små och stora delar i ditt liv ökar du enkelt ditt eget välmående.


6 goda skäl till att praktisera tacksamhet:

Tacksamhet belyser det goda i livet
När du är tacksam har du lättare att uppskatta och se glädjen i livet. Du blir bättre på att uppmärksamma och njuta av de goda omständigheter du har.

Tacksamhet ökar din trygghet och kompetens
När du praktiserar tacksamhet har du lättare att se vad du själv åstadkommit och vad andra gjort för dig. Detta gör att du både känner dig trygg med din omgivning och kompetent inför dig själv.

Tacksamhet föder hjälpsamhet
När du är tacksam är du mer benägen att hjälpa andra, både dina nära och främlingar. Hjälpsamhet i sin tur föder tacksamhet, så det hela blir en god cirkel som påverkar många fler än dig själv.

Tacksamhet gör dig mindre materialistisk
När du är tacksam uppskattar du det du redan har i livet och värdesätter de materiella saker du redan äger. Detta gör såklart att behovet av att köpa nya saker minskar, då du inser att du redan har det bra.

Tacksamhet tar bort negativa känslor
Att vara arg, bitter, orolig och svartsjuk är svårt när du känner dig tacksam. De positiva känslorna som kommer av tacksamheten, slår helt enkelt bort de negativa.

Tacksamhet stärker sociala band
När du är tacksam över dina nära och kära, så inser du hur värdefulla de är. Detta gör i sin tur att du behandlar dem bättre, vilket stärker banden er emellan. När banden stärks kommer tacksamheten att öka desto mer och ännu en god cirkel har fötts!

 

/Tina Löfström

Kommentera

Social superkraft: Lär dig att vara medvetet närvarande

image

Någon gång i livet har du kanske träffat en människa som verkligen ser dig när ni talas vid. Personen har all sin uppmärksamhet på dig och ert samtal och påverkas inte av yttre störningar. Vill du gör samma bestående intryck? Sätt dig ner bekvämt och fokusera på din andning i 7 minuter. Räkna först 10 inandningar och sedan byter du och räknar 10 utandningar. Gör detta om och om igen tills 7 minuter har förflutit. Om du tappar bort dig eller börja tänka på annat så gör det inget. När du märker av det återgår du helt enkelt till att räkna andetagen igen. Efteråt kommer du att känna ro och frid i kroppen, du kommer att känna att du har lättare att fokusera och du har också påbörjat processen att ”bygga om i hjärnan”. För varje gång du gör detta desta lättare kommer det att vara att hålla fokus både under upplevelsen och i andra sammanhang. Du kommer att då kunna göra precis som personen med total närvaro!

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Lite tacksamhet gör stor påverkan på hjärnan

brain-305774_640

Läste precis en riktigt cool forskningsrapport om hjärnan och tacksamhet. I studien fick deltagarna göra en liten övning där de fick skriva tacksamhetsbrev.  När forskarna mätte hjärnaktiviteten 3 månader senare upptäckte de att deltagarnas hjärnor fortfarande var mer uppmärksamma/inställda på tacksamhet.

Tacksamhet verkar alltså påverka hjärnan så stark att effekterna syns i 3 månader efteråt. Det är riktigt häftigt!

Kommentera

Normaliseringen, jämförelsen och varför vi aldrig blir lyckliga

Träning, stora läppar och bortfiltrerade rynkor på Instagram. Det som först verkar ovanligt och extraordinärt blir sakta men säkert vardagen. ”Alla tränar ju skitofta” eller ”alla går med full gala-makeup till vardags”.

Inom lyckoforskningen finns begreppet tillvänjning. Det innebär att vi vänjer oss och normaliserar yttre omständigheter. Bilen vi kör, huset vi bor i, kläderna vi bär osv. Likaså vänjer vi oss vid och normaliserar vår närmaste omgivning. Grannarnas bilar, hus och kläder. Hjärnan gör inte skillnad på vårt och andras när den normaliserar saker.

Normaliseringen gör att vi tror att ovanliga saker är vanliga, bara för att vi ser dem ofta. Normaliseringen finns där i vardagen för alla. När jag går till jobbet. När jag facebookar. När jag sitter hemma i Magnus och Elins kök. Den finns där hela tiden. Det är exempelvis därför barn får inte spela våldsamma spel eller se biofilmer där scener visar kallblodiga, extrema mord. Vi vill inte normalisera detta.

Sen har vi den förbannade jämförelsen. När jag tänker att alla lever perfekta liv. Alla tränar, har det fint hemma, gör karriär och har den perfekta, lyckliga familjen och 30 riktigt nära vänner. ALLA gör det. Utom jag. Och så känner jag mig misslyckad. När jag jämför mig med andra jämför jag mig inte särskilt rättvist. Jag jämför mig mot vännen som tränar 5 dagar i veckan och tänker att jag är dålig som inte gör samma sak. Jag jämför mig mot bloggerskan som gör karriär i kometfart och tänker att jag är kass som inte också har tre företag. Och jag jämför mig med instagrammaren som har det perfekta hemmet, utan minsta stök och damm och skäms när jag ser ut över rummet med vardagsrumsbordet belamrat med papper, disk, hörlurar och en tjusig ljuslykta. (som tyvärr inte syns på grund av allt det andra).

Problemet är att hjärnan glömmer bort att ALLA inte alls är alla. För kompisen som tränar 5 dagar i veckan har fått välja bort familjetiden och har det alltid stökigt hemma. Bloggerskan med karriären tränar aldrig. Hon har inte tid. Instagrammaren med det perfekta hemmet lever ensam, utan barn och partner och ARBETAR med att ta bilder på sitt fina hem. Och kändisen som tillsynes haft allt, gick nyligen ut i massmedia med sitt utmattningssyndrom.

Alla har fått välja bort något. Men det är så lätt att glömma.
Men mest av allt glömmer vi en sak: Att allt detta bara är yttre omständigheter. Saker vi vänjer oss vid och normaliserar. Saker som aldrig kommer att vara den stabila grunden i ett lyckligt liv. För, klyschigt eller ej, Lycka kommer inifrån. Vi har bara glömt det för en liten stund.

/Tina Löfström

_F5B2207 (2)

Kommentera

Ger du ofta till andra men känner att du aldrig får något tillbaka?

Ger du ofta till andra men känner att du aldrig får något tillbaka? Eller har du kanske en vän som ibland påtalar precis detta? Ge dig själv eller vännen något fint genom att se till att du eller denne slutar göra saker för andras skull och istället hittar lycka i att göra goda gärningar. Det finns två enkla anledningar till varför:

1. Det är oförskämt att göra saker med intentionen att du ”borde” få något i gengäld (som umgämgestid eller flytthjälp). Du kan aldrig förvänta dig att någon annan ska göra något och du kan verkligen inte räkna med det. Tänk själv hur omotiverad du skulle känna dig om du gav tillbaka en gentjänst bara för att du kände dig tvungen.

2. Du ska göra saker för din egen skull. Idag vet vi att vi blir mer lyckliga av att ge än att få, så när du gör andra en tjänst är det du som går hem med största vinsten. På ett villkor: Att du gör saker för DU vill hjälpa. Inte av tvång, skuldkänslor eller för att samla gentjänster. Hjälp för att du vill göra gott!

Så gör en god sak för dig själv: Byt vinkel. Sluta att göra saker för andras skull och gör dem bara för dig själv!

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Lyckan ligger inte i myntfacket och väntar

achievement-18134_640

Pengar påverkar vår lycka till en viss gräns. Vi vet idag att den magiska gränsen för när vi slutar att få en lyckoboost av pengar är vid $75 000. Detta motsvarar en månadslön runt 50 000 SEK. Därefter gör extra kronor i plånboken ingen skillnad för leendet. Men däremot finns det inget som säger att alla som har lägre lön är mer olyckliga. Och detta har ju som bekant med att göra att vi själva kan påverka vår egen lycka i väldigt stor grad och att yttre omständigheter påverkar mindre än vi tror!

 

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Hitta DINA innersta drömmar och önskningar!

beach-815303_640

Om du fick regissera ditt liv fullt ut – hur skulle livet då se ut?

Inför nyårslöftandet vill jag inte bara ge tips om HUR vi kan hålla löften på bästa sätt utan också VILKA löften vi sätter. Ofta när vi sätter mål glömmer vi bort att fråga oss vad vi verkligen vill och om målen sätts på de premisserna är det inte så konstigt om de aldrig uppnår. Jag vill därför tipsa om en övning.

Den handlar om att skriva om din bästa tänkbara framtid för att hitta vad DU verkligen tycker är viktigt. Övningen, som går ut på att skriva om vårt drömläge, börjar oftast med en solig strand, med hur mycket pengar som helst, ett jobb att älska, en drink i handen osv. Men ju djupare vi kommer i övningen, desto längre kommer vi ifrån ”standard-drömmarna”. Alltså de drömmarna som är socialt inkodade i oss att vi ska drömma om. Som ett gigantiskt hus vid vattnet. Eller en snygg bil i miljonklassen.

dream-333815_640

Visst, det kan mycket väl vara så att just dessa exempel är ditt riktiga drömläge. Men det kan lika gärna vara så att du egentligen innerst inne skulle må bäst av att ha en liten stuga i skogen och vara självförsörjande – bara det att du inte lyssnat tillräckligt för att inse det.

Du kommer aldrig att veta vad som är din verkliga och djupaste önskan om du inte lyssnar in dig själv. Och vågar inse att din sanning kanske inte är den samma som andras. Eller att den är precis det, samma. Oavsett vad dina drömmar verkligen landar i så är det viktiga att du suddar bort alla borde och måste, alla sociala influenser och allt annat brus som stör. Först då kommer du kanske inse att magrutorna var ett sidospår och att du egentligen vill flytta till Norge och leva på havsfiske.

_________________________________________________________________________________

ÖVNING: Min bästa tänkbara framtid:
Forskning visar att folk som drömmer och visualiserar sin bästa tänkbara framtid är lyckligare. Detta då man får koll på vad som verkligen betyder något. Det blir också lättare att formulera mål som går i linje med ens drömmar.

Hur?
Ägna 5 minuter till detta varje dag. Släpp alla hämningar. Skriv ner allt du kommer på utan att lägga någon värdering i varför du skriver det eller om det är genomförbart – dessa fem minuter är enbart till för att drömma.
_________________________________________________________________________________

Nu inför nyår tipsar jag dig om att testa att köra en längre version och verkligen grotta ner dig i dina egna drömmar och önskningar. Formulera sedan nyårslöften utifrån detta, så lovar jag att du är mycket gott rustad att uppnå det du företagit dig! Jag vill också tipsa om några ytterligare tankar att tänka på vägen.

Frågeställningar att ta med på vägen för att lättare hitta dina egna värden:

Vad i mitt liv tycker jag är roligt att göra?

Om jag fick designa mitt eget liv till 100%, hur skulle en vecka då se ut?

Vad tycker jag är meningsfullt att göra?

Om mitt hus skulle börja brinna, vilka saker skulle jag ta med mig ut?

Hur kan jag bidra till ett större sammanhang och älska att göra det?

Vad vill jag att det ska stå på min gravsten?

Vad kan jag göra mer av för att jag mår bra av det?

Om ett år, när jag tittar tillbaka på mig själv när jag sitter här idag. Vad är skillnaden i mitt liv nu mot då?

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Bygg nya vanor med denna enkla formel

Forskarna har luskat ut att ett smart sätt att bygga nya beteenden och vanor är genom att simplifiera dem. Ett återkommande problem när vi sätter nyårslöften är att de blir övermäktiga för oss och när något blir för stort, tenderar vi att ge upp istället för att hålla ut. Därför ska vi istället simplifiera våra nyårslöften.

Simplifiera. Det går alltså ut på förenkla beteendet så mycket det bara går. Tänk såhär: Om det krävs 5 minuter för dig att göra en viss sak, men du bara har två minuter så är det inte enkelt. Då behöver du simplifiera för att skapa förmågan. Ju enklare något är, desto större är chansen att du gör det. Tänk till exempel på skillnaderna i att hämta information förut och nu. Förut var du tvungen att gå till biblioteket, leta rätt på rätt uppslagsverk och söka i registret efter rätt sida. Därefter skulle du leta på sidan efter just den informationen du sökte. Nu tar du fram din smartphone och googlar. Det gör att det är större chans att du faktiskt söker information nu, jämfört med då.

girl-828607_640

Det finns 6 stycken saker som kan avgöra huruvida något är enkelt eller inte:

  • Tid, om det kostar tid är det inte enkelt
  • Pengar, inte enkelt
  • Fysisk ansträngning, energikrävande
  • Brain cycles/ Tankeverksamhet – mycket tänkande/länge tänkande
  • Social avvikelse – Att gå emot normen, bryta samhällets regler. T.ex gå naken utomhus.
  • Icke intränad rutin, bryta = svårt

Alla dessa varierar från person till person! För mig kanske en hemkörd matkasse är att försvåra livet, för att jag har mer tid att gå och handla på, än vad jag har pengar. Men för den stressade småbarnsmamman som har massa pengar så innebär matkassen en förenkling.

Detta behöver vi ta med i beräkningen när vi formar nya vanor. Därför är det ett riktigt lifehack att bygga nya vanor genom att göra dem yttepyttesmå. Det ska vara så löjligt enkelt att klara av, att du med 200% säkerhet VET att du kommer att lyckas. Om du vill börja träna – börja med 2 stycken knäböj. Om du vill äta mer hälsosamt – börja med att ta en tomat extra på tallriken. Om du vill umgås oftare med vänner – börja med att skicka ett sms.

Forskarna har funnit en formel för att bygga nya vanor, som just går ut på att vanan är superenkel att klara av. Formeln innehåller tre komponenter som tillsammans gör chansen att lyckas maximal:

  1. Triggers – något som triggar igång beteendet. I formeln använder vi en redan intränad vana för att trigga igång den nya vanan. Fundera vilka vanor du redan har i vardagen och välj en av dessa. Helst något du gör minst 1 gång per dag eller helst fler gånger. Exempelvis spolar efter dig på toaletten. Eller tar av dig skorna när du kliver in genom dörren. Eller ställer alarmklockan på kvällen när du lagt dig i sängen.
  2. Den nya, superenkla vanan – Det nya beteendet som du vill träna in, fast superdupersimplifierat. Exempelvis två knäböj. Eller 3 positiva tankar. Eller att skicka ett godnattsms till vännen. Supersimpla grejer.
  3. En positiv förstärkning – Hjärnan funkar på så sätt att vi gillar att göra bra saker. När vi gör bra saker drar hjärnans belöningssystem igång och vi blir lite lyckligare och känner oss kompetenta. Detta gör att vi vill göra samma sak igen och igen, för att få samma känsla. Därför ska vi använda oss av hjärnans belöningssystem för att förankra vårt nya, önskade beteende genom att använda nåt som kallas för positiv förstärkning eller betingning. I detta fall är det en liten segergest (ett yes! Armarna i luften, eller hur nu din segergest ser ut). Alternativt ett stort leende med tänderna.

moon-969820_640


Nu till formeln:

När jag…. Här sätter du in din gamla vana.
Exempel: När jag…  ställt alarmet på kvällen.

Ska jag… Här sätter du in din nya vana som du vill börja med.
Exempel: Ska jag… tänka på 1 positiv sak som hänt under dagen.

Och så avslutar vi med en segergest. YES!

Vår formel blir alltså:
När jag ställt alarmet på kvällen, så ska jag tänka på 1 positiv sak som hänt under dagen. YES!

Då kommer alarmet vara en trigger som gör att vi kommer ihåg att vi ska göra något och YES:et på slutet vara det som gör att hjärnan känner sig lyckad och därför vill vi upprepa beteendet igen.

FLER EXEMPEL:
När jag … stänger bildörren Ska jag… göra 5 st knipövningar. YES!
När jag… ska dammsuga Ska jag… göra en knäböj när jag drar ut sladden. YES!
När jag… tar min tandborste Ska jag… tänka en tacksam tanke. YES!

Jag har själv testat detta med 2 stycken knäböj som jag gjorde när jag tryckt på spolknappen på toaletten. Från början kändes det löjligt och jag tänkte att ”vad ska två knäböj göra för skillnad i livet?”. Men med cirka 5 toabesök om dagen under ett år, så hade jag tillslut gjort 3650 stycken benböj. Inte illa! Små förändringar har nämligen en stor kraft över tid!

Hur ser din nya vane-formel ut? Fyll i tomrummen och skriv i kommentarerna:

NÄR JAG [din gamla vana] SKA JAG [din nya vana] YES!

 

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera