Varför beröm kan skada barnets motivation

Mitt favoritämne inom psykologin är utan tvekan utvecklande tankesätt. Tack vare denna forskning vet vi idag att vår världsbild genomsyras av vårt sätt att se på våra egenskaper, eg. tankesätt. Bland annat har man sett att beröm kan skada motivation och självbild, vilket är en helt banbrytande ny kunskap. Tänk om mitt sätt att berömma andra människor faktiskt gör skada, fast min intention är att uppmuntra? Hemska tanke! Så var det för mig och den insikten har för alltid förändrat mitt sätt att ge beröm. Varför?

I en studie av Dweck och kollegor fick 4-åringar pussla med pussel. Barnen fick beröm för sin insats och fick därefter välja mellan att göra ett enklare pussel som de redan klarat av eller att göra ett nytt, svårt och utmanande pussel. Häpnadsväckande nog, kunde man se hur olika typer av beröm påverkade barnets sätt att agera.

watercolor-portrait-1050723_640

Barnen som fått beröm för att de var smarta (egenskap) valde gång på gång de enklare pusslen som de visste att de skulle klara av. De ville påvisa sin smarthet och kunskap och tog därför det säkra kortet till att briljera.

Barnen som fått beröm för processen (eg. strategi, ansträngning) blev förvånade över att de ens erbjöds att göra det enklare pusslet. Varför skulle någon välja att göra samma pussel igen när de kunde välja att lära sig något istället? De strävade efter att få en utmaning, att verkligen testa sina gränser och inhämta nya kunskaper.  Därför valde de det svårare pusslet.

Beröm för processen skapar ett intresse för utveckling och lärande hos barnet medan beröm för smarthet gör att barnet vill bevisa att det redan är smart. SÅ intressant och SÅ viktigt!!

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Så skapar du nyårslöften designade för att hålla

Jag ska gå ner 10 kilo till beach 2016
Jag ska vara snällare mot min sambo
Jag ska sluta röka
Jag ska börja äta hälsosammare och träna mer

Alla målen ovan är helt vanliga mål för det nya året, inte sant? Om inte dina egna, så har du kanske en närståendes som satt mål som liknar dessa. Hur jag vet? Jo, för såhär brukar målsättning generellt se ut. Vi har ett nuläge (otränad) vi har ett önskat läge (magrutor). Vi tänker och drömmer oss bort till det önskade läget och sätter sen målet.

girl-1031308_640

Längtan efter det önskade läget blir så stark att vi sätter en målbild och tänker att nu. NU kommer jag att klara det! Gym 5 dagar i veckan – löpning 2 dagar och aldrig mer en bulle till kaffet! Problemet är bara att målet är ett så kallat prestationsmål.

Prestationsmål innebär att målet enbart pekar på det färdiga resultatet och/eller att man vill bevisa något för sig själv eller andra. Fokus ligger enbart på slutresultatet.

Detta är ett problem. För när det kommer till idogt arbete och en lång målprocess, så fungerar slutresultatet bara som en vacker hägring i fjärran. Så efter att den initiala motivationen svalnat börjar målhägringen kännas väldigt, väldigt långt bort. Så långt bort att det antingen känns omöjligt att uppnå eller att det är så länge kvar tills sommaren att en muffins ändå inte gör någon skillnad. Prestationsmål gör alltså att vi enbart ser magrutorna på beachen. Inte vägen till magrutorna.

Därför ska man undvika prestationsmål som pesten. Framgångar nås istället med ett inlärningsmål. Ett inlärningsmål har fokus på processen. Vad kan jag lära mig idag för att nå mitt slutgiltiga mål? Vad kan jag träna mer på som gör mig bättre rustad att klara det långsiktiga målet?

Det härliga med inlärningsmål är att de är oerhört belönande eftersom vi hela tiden åstadkommer något. Om vi ska lära oss att äta på bästa möjliga sätt, så kommer vi att ha uppnått något varenda gång vi 1) lär oss om vad hälsosam mat är och 2) vi testar den hälsosamma maten. Detta för att slutresultatet är skitsamma. Det viktiga är att vi tar med oss något på vägen.

När vi sätter inlärningsmål istället för prestationsmål ser vi alltså vägen istället för slutmålet. Detta har visat sig vara oerhört effektivt. Forskarna har funnit att de som sätter inlärningsmål lyckas både oftare och bättre. Dessutom känner de sig mer lyckliga på vägen!

Så om vi nu ska skriva om nyårslöftena från prestationsmål till inlärningsmål, hur skulle de då kunna se ut?

Prestationsmål
: Jag ska gå ner 10 kilo till beach 2016
Inlärningsmål: Jag ska lära mig vilken träningsform som är roligast för mig genom att testa flera olika och lära mig om dessa

Prestationsmål: Jag ska vara snällare mot min sambo
Inlärningsmål: Jag ska träna på att säga fina saker till min sambo och lära mig vad hen tycker är viktigt.

Prestationsmål: Jag ska sluta röka
Inlärningsmål: Jag ska felsöka i alla andra gånger jag slutat röka och hitta vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Sedan ska jag träna på att sluta röka genom att testa de bra strategierna.

Prestationsmål: Jag ska börja äta hälsosammare och träna mer
Inlärningsmål: Jag ska lära mig mer om vilken mat som min kropp mår bra av och träna på att göra promenader till en vana.

 

Ett inlärningsmål är alltså ett lyckat mål! Hur vi bygger nya, hälsosamma vanor ska vi prata om imorgon. Hörs då!

Lycka till!
Tina Löfström

Kommentera

Beröm på rätt sätt – sätt ingen etikett!

tag-654697_1920
När det kommer till kritik är vedertaget att vi inte sätter etiketter på varandra. Det är nästintill en självklarhet att man inte säger ”vad dum du är!” eller ”korkad”, ”tråkig” osv.

Det är däremot inte lika självklart åt andra hållet. Det är helt okey att sätta positiva etiketter på alla vi möter. Helst ska vi göra det både ofta och mycket och här har vi vår hjärna till hjälp. Det är nämligen en högst naturlig respons att vilja kategorisera vår verklighet för att enklare förstå den. Att vi då sätter stämplar på varandra är inte så konstigt. Anna är duktig. Johan är trevlig. Jonna är lugn. Elsa är kreativ.

Problemet är bara att alla typer av etiketter påverkar oss negativt. Oavsett om etiketten
är positiv eller negativ så kommer vi att känna en press att leva upp eller ner till den. Om vi alltid får höra att vi är duktiga när vi gör bra – vad är vi då när vi gör dåligt? Dåliga? Dumma? Misslyckade?

Jag träffade Emma som berättade för mig om hur hennes etiketter var så tunga att bära att hon isolerat sig mer och mer för att slippa pressen hon kände att leva upp till dem. Hon var ”alltid så snygg”, ”kreativ” och ”perfekt”.

Etiketten ”alltid så snygg” medförde att Emma aldrig gick utanför dörren utan sin fulla makeup- och hårrutin. En rutin som innefattade en noggrann sminkning på nån timme, lockande av hår som tog ytterligare en timme och förutom tiden kostade henne massor av pengar i form av produkter. Etiketten ”kreativ” hade hon fått flera gånger då hon googlat pyssliga inredningsdetaljer som hon kopierat steg för steg på nätet. När hon sedan lade upp resultatet på facebook blev hon översvallad av ”duktiga du! Åh, vad du är kreativ”. Därefter kände hon sig tvungen att titt som tätt hitta på pyssliga inredningsdetaljer i hemmet för att bibehålla bilden av sig som kreativ – för det var ju en etikett som smickrade henne. Etiketten ”perfekt” innebar att hennes hem var tvunget att vara perfekt städat, inrett och piffat. Så varje gång hon skulle ha gäster var hon tvungen att städa i flera timmar innan. Baka och piffa – allt för att leva upp till perfektstämpeln. Problemet var bara att Emma, precis som alla andra, hade ett heltidsjobb och en familj att sköta vid sidan av allt detta. När Emma kom till mig var hon så sönderstressad tack vare sina etiketter, att hon var på väg att gå in i väggen.

Problemet med etiketterna är att de är grovt generaliserande. En etikett kommer oftast i ”ÄR”-form. Du ÄR duktig, rolig, smart osv. Och om man lyssnar på hur svenska språket är uppbyggt så kommer man snart att märka att vi etiketterar varandra hela tiden.

Etiketter är aldrig bra, varken de positiva eller de negativa. Vi kommer nämligen att behöva leva upp och ner till dem båda. Det är etiketterna som ser till att vi gör saker för att imponera på andra, istället för att vi tycker att det är roligt. Och en etikett kan förvandla vårt största intresse till ett krav.

Se bara till dig själv. Har du någon gång gjort något bara för att du tyckte det var roligt och sedan fått beröm i form av etiketter? Tyckte du uppgiften var lika rolig efteråt? Gjorde du samma sak igen bara för att få samma positiva beröm och etikett? Gick det kanske till och med så långt att du glömde att du en gång tyckte det var roligt och bara fortsatte för att du ville behålla din etikett?  Kanske sätter du till och med etiketter på sig själv?

Men beröm är ju så viktigt!” JA!

Att beröm är viktigt kan alla skriva under på. Vi kan alla berömma varandra både oftare och mer. Kollega på jobbet, dottern hemma, kompisen – beröm på!

Syftet med allt beröm är att lyfta och uppmuntra varandra, vilket både är vackert och viktigt. Men vad många inte vet, är att beröm också kan skada både motivation och självbild. Vi är så inriktade på att beröm är viktigt, att vi missat att HUR vi ger beröm är av allra största vikt.

Gör du fel idag? Förmodligen.

I studier där forskarna gett olika typer av beröm till deltagarna, har man sett att beröm både kan lyfta och sänka självbild och motivation. HUR berömmet ges är alltså av största vikt.

Det vi vet idag är att beröm för person (ÄR-beröm, eg. Du är duktig, rolig, smart) känns bra i stunden, men skadar både motivation och självbilden långsiktigt. Då är beröm för vårt beteende (GÖR-beröm, eg. Du gjorde detta riktigt bra!) mycket mer effektivt. Det ger nämligen en go känsla både i stunden och framåt.

Den stora skillnaden ligger i att GÖR-berömmet uppmuntrar sådant vi kan göra igen och som vi själva kan påverka. Exempelvis ett envist försök, en ihållighet, det modiga i att våga testa. ÄR-berömmet pekar bara på prestationen och slutresultatet – den färdiga produkten och säger därmed indirekt att det bara är resultat och prestation som spelar roll om man vill få uppmuntran – inte vägen dit.

_F5B2418

Så VÅGA VÄGRA ETIKETTER i fortsättningen och beröm vad folk gör istället – inklusive dig själv!

”Du skrev ett riktigt bra inlägg, Tina”
”Wow! När du berättar din historia med sådant engagemang blir jag superengagerad, Tack!”

Testa!

Lycka till!

Kommentera